Månadens Jussi mars 2018

Mars 1951

Hösten 1950 hade Jussi och Anna-Lisa Björling kommit till USA i oktober och han hade sedan sjungit vid Metropolitanoperan, där Rudolf Bing var ny chef, fram till i januari. Bland annat hade Jussi framträtt i  en ny roll, titelrollen i Verdis Don Carlo vid öppnandet av operasäsongen i november. Efter att ha turnerat i USA och Kanada var han den 3 mars tillbaka i New York för säsongens enda konsert där. Det var det andra av hans totalt sex framträdanden i Hunter College, och som vanligt var han ackompanjerad av Frederick Schauwecker.


Ingången till konsertsalen vid Hunter College

 

New York Times konstaterade att vädret var dåligt men salen välbesatt. Vad operaariorna beträffar, som hade en vid spännvidd från Don Juan ("Dalla sua pace") över Turandot, Manon och Manon Lescaut till Lohengrin, ansåg tidningen att de var "genomgående i god smak, opretentiösa och med berömvärd respekt för musikalisk nyansering", och visade "mycket av den underbara, färgrika karaktär som han är berömd för". Publiken hyllade Jussi efter de dramatiska höjdtonerna i Puccini-ariorna, men han gjorde ändå på recensenten det största intrycket i de mera återhållna sångerna av Sibelius och Grieg, i två extranummer ("Tonerna" och en Strauss-sång) och i en engelsk grupp.

Musical America berömde tolkningarna för "övertygande uttrycksfullhet" med en ton som var "allmänt tilltalande, särskilt de flödande och välfokuserade tonerna i det mellersta och lägre registret; tillfälligt var de bleka i det övre".

För sjätte gången under denna turné sjöng Jussi den 6 mars tillsammans med Anna-Lisa, då de gav konsert i konstmuseets peristyl i Toledo i Ohio.


Omslaget till konsertprogrammet frånToledo

 

En Toledotidning kallade konserten "på samma gång en artistisk njutning och en lektion i skicklig sångkonst". I den inledande gruppen av lieder var Jussi "inträngande och ömsint", men hans magnifika sång mest slående i Martha-arian. Recensenten berömde Anna-Lisas mellanregister men tyckte hennes höjdtoner blivit anemiska, fast hon var "medfött musikalisk och hennes teknik utan allvarlig anmärkning".

Den 9 mars var Jussi tillbaka i New York för att fortsätta den serie inspelningar med den nya bandtekniken och med italienaren Renato Cellini som dirigent, som han hade inlett året innan. Han sjöng denna gång in nya versioner av ariorna ur Afrikanskan, Faust och Pajazzo. Fausts cavatina, "Salut! demeure chaste et pure" är en av hans bästa versioner av den arian. Stephen Hastings påpekar särskilt hur perfekt hans röst blandas med soloviolinens, vilket kräver två skickliga musiker.

Klicka för att lyssna till Fausts cavatina (från Naxos 8.101101)

Jussi avslutade sin amerikanska säsong med en radiokonsert i Bell-bolagets Telephone Hour den 12 mars från Carnegie Hall. Det var den sjunde och sista gången han framträdde i den programserien, där han sjungit sedan 1948 och alltid med Donald Voorhees som dirigent. De amerikanska radiobolagen ville gärna att Jussi framförde något på engelska, och eftersom Irlands nationaldag, S:t Patriks dag den 17 mars, låg nära i tiden och firas mycket även i Amerika, sjöng han denna gång en sång med irländskt motiv, ”The Rose of Tralee”. Sången var troligen komponerad av engelsmannen Charles Glover, men den blev ett paradnummer för irländska tenorer som John McCormack. Jussi sjöng den såvitt vi vet inte någon annan gång, och det är därför särskilt roligt att det finns en inspelning från tillfället.

Klicka för att höra ”Rose of Tralee” (från West Hill Radio Archives WHRA 6036)


På flygplanstrappan vid återkomsten
Den 15 mars återkom Jussi och Anna-Lisa via Bromma till hemmet i Stockholm. Inför pressen som mötte honom i hemmet spelade Jussi upp provskivor från inspelningarna med Cellini, och förklarade att han kom hem för att betala skatt och inte blivit svenskamerikan. Och han berättade att han i juni skulle spela in hela Carmen under Fritz Reiner och med Risë Stevens som Carmen, Tyvärr blev detta aldrig av: nästa månad hoppade Jussi av projektet eftersom han inte trodde han kunde studera in en opera han aldrig sjungit på så kort tid med hänsyn till andra engagemang. Inspelningen genomfördes ändå med Jan Peerce som hans ersättare.

 

 

 


Hela familjen samlad inför pressen i hemmet på Nybrogatan

 

Harald Henrysson

 

 

Jussi Björlingsällskapet

Stiftat den 7 januari 1989 har till uppgift att främja intresset för och kunskapen om Jussi Björling, hans sångkonst, liv och karriär.

Mer om Sällskapet


Bli medlem i Sällskapet

HÄR kan du snabbt bli medlem i Jussi Björlingsällskapet. Du får vår tidning, nyhetsbrev och inbjudan till evenemang och sammankomster. Årsavgiften är 250 kr om du väljer att få våra nyhetsbrev med e-post.

 

Mer om medlemskapet


Välkomna till de amerikanska och brittiska Jussi Björling-sällskapen

 

Klicka på resp. flagga.

 

 


Styrelsens Jussifavoriter

Stefan Olmårs presenterar sin favoritinspelning

Här kan du läsa om och lyssna på favoriten.


Jussi Björlingmuseet

Jussi Björling Museet

Jussi Björlingmuseet
hälsar dig välkommen!

Borlänge är Jussi Björlings hemort. Här finns sångarens eget museum, det enda Björlingmuseet i världen. " Av alla sångarmuseer, är detta det bästa", enligt John Steane, känd brittisk musikkritiker.

 

Öppettider
Vintersäsong september–maj helgfri tisdag–fredag 12-17

Juni-augusti: 

Måndag-fredag 11-18, 

Lördag 10-14, Söndag 12-17

Stängt Nationaldagen 6 juni, Midsommarafton och Midsommardagen

Länk till Jussi Björlingmuseet


Jussitips

Köp Jacobs Forsells unika bok om Jussi!

Jacob Forsell är sonson till den legendariske operachefen John Forsell, Jussi Björlings ”upptäckare” och var anställd på Expressen 1964-1990 och är en av sin generations mest tongivande fotografer.

Specialerbjudande på boken (266 sidor) från Jussi Björlingmuseet i Borlänge. 

Pris 100 kr plus porto! (Ordinarie pris 348 kr)

Länk till museet

Se uppslag ur boken!