En improvisatör bland skönsångare i Strömsbruk
För fjortonde året i rad arrangerade Jussi Björlingsällskapet helgen den 31/8-1/9 sin Jussifest i den lilla bruksorten Strömsbruk. Den årliga konserten till Jussi Björlings minne ägde traditionsenligt rum i lokalen Strömshall lördagen den 31/8, och insläppet av publiken påbörjades klockan 14.30. Denna gång fanns Jussis tre barn Anders, Lars och Ann-Charlotte i publiken, vilket gav en extra feststämning.
Från klockan 15.00 bjöd Ströms Bruksorkester, under ledning av Rolf Hedvall, på välspelad och underhållande musik medan publiken samlades, till exempel Sten Frykbergs ”Bohus Bataljon”, Evert Taubes ”Rosa på bal” och Carl Jularbos ”Lyckobringaren”. Inalles blev det tolv spelnummer, och under tiden hade publiken strömmat till, lokalen blivit fullsatt och extrastolar fått sättas fram.
Ströms Bruksorkester
Efter en kort paus kunde festkonserten något försenad, cirka klockan 16.15, ta sin början. Den inleddes med att Jussi Björling sjöng Adams ”Julsång” (O, helga natt) i en inspelning från den nya CD:n ”Rarities from opera, concert and radio”, utgiven år 2017, varefter Stefan Olmårs hälsade välkommen och inledde presentationen av dagens artister.
Erik Rosenius
Härefter skulle vi ha fått lyssna till sopranen Sigrid Vetleseter Böe. Hon hade dock hastigt insjuknat, men som ersättare skickat sin tilltänkta barnvakt, sopranen Lydia Kjellberg, som nu trädde in på scenen. Hon inledde med Edvard Griegs ”En dröm”, och fortsatte sedan med arian ”Summertime” ur Gershwins opera ”Porgy and Bess”, båda fint framförda med en klangfull, lyrisk-dramatisk sopran.
Per Lindström
Erik Rosenius avslutade mäktigt denna första konsertdel med Jerome Kerns välkända basaria ”Ol’ Man River” ur musikalen Teaterbåten.
Lennart Eng
Härefter presenterade Harald Henrysson och Nils-Göran Olve i korthet den nya boken av Harald, ”David Björling och hans söner i Amerika: en sångarfamiljs saga börjar 1899-1921”.
Så fortsatte konserten med mycken skönsång i ett antal kända arior. Erik hade valt Sarastros ”In diesen heil’gen Hallen” ur Mozarts Trollflöjten och Gremins aria ur Tjajkovskijs Eugen Onegin, Lydia tolkade Mimis andra aria ”Donde lieta usci” ur Puccinis La Bohème och Per avrundade med des Grieux ”En fermant les yeuz” ur Massenets Manon och ”E lucevan le stelle” ur Puccinis Tosca. Alla tre sångarna imponerade stort med fina legaton och vackra höjdtoner.
Här skulle väl festkonserten egentligen ha varit slut, men som vid tidigare år bjöds det förstås även på några extranummer. Först Stenhammars ”Positivvisa” (Erik), sedan ”Sången till månen” ur Dvoraks Rusalka (Lydia) och sist Rodolphes ”Che gelida manina” ur Puccinis La Bohème (Per). Och som kronan på verket fick vi ur den sistnämnda opera även höra duetten ”O soave fanciulla” med Per som Rodolphe och Lydia som Mimi med strålande höga C:n som slutton.
Efter presentutdelning till artisterna sjöng alla, inklusive vi i publiken, Ragnar Althéns ”Land du välsignade”, varefter vi strömmade in för att traditionsenligt låta oss njuta av Noëls goda italienska buffé. Kvällen avslutades med ”Önskekonsert med Jussi”. Anders, Lars, Ann-Charlotte och Harald fick från podiet inleda med sina önskningar, varvat med två önskningar från Christina Norberg samt en från Örjan Grimås, båda i publiken. Därefter avrundade Stefan Olmårs enligt tradition dagen med Jussi i den underbara ”Säg mig god natt” av Lilian Ray.
Lars Björling, Harald Henrysson, Anders Björling och Ann-Charlotte Grimås
Nästkommande dag, söndagen den 1/9 klockan 9.00 var det dags för OperaVännernas före detta ordförande Nils-Göran Olve att under rubriken ”Ett samtal med sångsolisterna om deras karriärer” intervjua gårdagens härliga artister. Nils-Göran undrade inledningsvis hur deras sångintresse hade börjat.
Basen Erik Rosenius hade sjungit i Stockholms gosskör från 7-års ålder, samt därefter i Adolf Fredriks musikklasser och sedan studier vid Operahögskolan i Stockholm. Sopranen Lydia Kjellberg kommer från en musikerfamilj, och hade även hon varit elev vid Adolf Fredriks musikklasser och därefter bland annat vid Ingesunds Musikhögskola och Operahögskolan i Stockholm. Tenoren Per Lindström hade sjungit i gosskör i Härnösand, samt därefter studerat vid musiklinjen Kappelsbergs Operastudio i Härnösand.
Det blev roliga diskussioner angående om vad de skulle arbeta med nästa säsong, om vilken roll agenterna numera har, om vad som begärs av en professionell sångare, om sångpedagogens roll, med mera. Slutfrågan blev: Vad har ni för drömmar om framtiden?
Lydia ville kunna leva på sin sång, Per hade en drömroll: Hertigen i Verdis Rigoletto, och Erik hade mest som mål att kunna få sjunga och vara glad.
Jussifestens sista programpunkt blev ”Jussis sjungande syskon, Olle, Gösta och Karl, presenteras”. Harald Henrysson inledde med att säga några ord om pappa David, vars röst hade många likheter med Jussis röst. Tyvärr finns det inte några inspelningar med David.
Olle var kyrkosångare, tenor, och sjöng både i kör och som solist. Vi fick lyssna till fyra inspelningar, ”Herren är min herde”(okänd), ”Tallarnas barr”(Widéen), ”Fjärran, ack fjärran”(Söderman) och ”Kärlekens rödaste rosor”(Borgeling).
Gösta, även han tenor, var den mest utbildade sångaren av bröderna med 60 roller på Stockholmsoperan.
Vi fick lyssna till följande inspelningar: ”Tallarnas barr”(Widéen), ”Fjärran, ack fjärran” (Söderman), ”Sjung din hela längtan ut” (Widestedt), ”Tonerna” (Sjöberg), samt avsnitt ur Trubaduren (Verdi), ur Genoveva (Schumann) och ur Rigoletto (Verdi). Och härmed var årets mycket trivsamma och intressanta Jussifest till ända.
Karl var baryton, och verksam som konsertsångare. Vi skulle ha lyssnat även på honom, men då Harald öppnade skivfodralet för att plocka fram Karls CD var fodralet tomt.
Text: Berit Sjögren
Foto: Calle Friedner
