Nr 16. Nils-Göran Olve, mångkunnig och medverkande i JBS-aktiviteter, presenterar en favoritinspelning med Jussi:

Ture Rangström: Tre ballader – nr 2, "En ballad om Narren och Döden"

Inspelad 31 januari 1942 med Stockholms radioorkester, dirigent Sixten Ehrling, i Konserthusets stora sal. Radiosänd konsert utan publik med start kl 21.15. Uruppförande i tonsättarens närvaro. Texten är av Frans G. Bengtsson.

En anledning att välja denna ovanliga sång är just att vi hör den så sällan. Jag undrar om Jussi någonsin sjöng de tre balladerna igen. Nicolai Gedda och Jan Eyron spelade in två av dem, men har någon annan gjort det? Med orkester har de framförts senare i Stockholms konserthus bara vid två tillfällen, senast med Loa Falkman 1976. När Jussi uruppförde dem var han knappt 31. Orkestern var vad vi i dag kallar Kungliga Filharmonikerna, som vid den tiden enligt avtal med Sveriges Radio (då Radiotjänst) tjänstgjorde vid radioutsändningar mot att Radion finansierade helårsanställning för musikern. Var besättningen som här ett femtiotal medverkande så skedde det under namnet Stockholms radioorkester. Hade det gällt en fulltalig orkester skulle den ha kallats Radiotjänsts symfoniorkester.

Upptagningen finns sedan 27 år på en Bluebell-cd, och sedan 1980 har man kunnat höra den på en ganska ovanlig lp med textbilaga och kommentarer av Calle Friedner. I det häftet kan man se Jussi, Rangström och Sixten Ehrling – i uniform! Det sägs att han hade tillkallats snabb, enligt Svenska Dagbladet ”på grund av hovkapellmästare Grevillius’ olycksfall”. Skvaller påstod att Grevillius var indisponerad av annan orsak. Ehrling var 24 och detta är troligen hans tidigaste bevarade inspelning som dirigent – som pianist finns han från ännu yngre dagar. Dessutom gällde det alltså ett uruppförande av en liten sångcykel på tolv minuter som han tydligen såg för första gången samma dag.  De lackskivor i radions arkiv som bevarat balladerna hade utvecklat knaster och lite distorsion innan de i slutet av 1960-talet kopierades till band, men vi får nöja oss med vad vi har. Konserten skulle sluta i tid för dagsnyheterna kl 22 och upptog även några orkesternummer och arior ur Afrikanskan och La Gioconda. Min pappa bör ha varit med och spelat. Var det den här konserten som inspirerade honom att senare köpa den 78-varvsskiva inspelad 1937 med just de två ariorna som vi hade hemma – vår enda Jussi-skiva?

Från konserten 1942 finns endast Rangströmsångerna bevarade, och dem är jag tacksam för. Jag tycker mycket om dem, även om det inte är helt enkelt att förstå vad Bengtsson och Rangström vill säga oss med dem. I Axel Helmers Rangströmbiografi lär vi oss att just den här sången tillkom i augusti året före och är tillägnad Martin Öhman. Helmer är kritisk mot Bengtssons texter: ”en förening av historisk kunskap och spirituell konversationskonst som var uppskattad i bildade kretsar men som också kunde åldras fort och snart mista sin charm”. Kanske bör just andra balladen undantas. Den framsägs av en narr som efter ett liv av gyckel känner döden nalkas, och inte lockas av ”himlens sal”. Hellre vill han ”helvetet sitt gyckel lära”. Men när narren hädar, ler döden.

Ännu viktigare är förstås att Jussi sjunger sångerna så förträffligt: rik, ovanligt djup klang; textning som gör att jag inte har något att skylla på när jag som sagt inte riktigt uppfattar sångernas budskap; ett engagemang som om Jussi har begripit detta! Tänk om han hade gett oss fler inspelningar av repertoar som nog delvis är ovanlig därför att få förmår göra den rättvisa, i stället för att upprepa sina – och våra – favoritnummer, till exempel samma handfull av Sibeliussånger när det kunde ha blivit många fler. Av Rangström finns det dock ännu en, Tristans död inspelad 1957 i samma sal som de tre balladerna femton år tidigare. Kanske är den en ännu större favorit hos mig – men där är Set Svanholm en god konkurrent, och Jussis version av den har ni väl redan hört?

Däremot kanske inte de tre balladerna. När du lyssnat på nr två hoppas jag att du spårar upp även de övriga två.

Klicka här för att lyssna på "En ballad om Narren och Döden". 

Nils-Göran Olve
nils-goran@olve.se

Jussi Björlingsällskapet

Stiftat den 7 januari 1989 har till uppgift att främja intresset för och kunskapen om Jussi Björling, hans sångkonst, liv och karriär.

Mer om Sällskapet


Bli medlem i Sällskapet

HÄR kan du snabbt bli medlem i Jussi Björlingsällskapet. Du får vår tidning, nyhetsbrev och inbjudan till evenemang och sammankomster. Årsavgiften är 275 kr för 2023 om du väljer att få våra nyhetsbrev med e-post.

 

Mer om medlemskapet


Jussi-statistik

Klicka här för att komma till förteckningar över Jussis inspelningar

 

Klicka här för att komma till förteckningar över Jussis framträdanden


 

Välkomna till de amerikanska och brittiska Jussi Björling-sällskapen

Klicka på resp. flagga.

 

 

 


Våra favoritinspelningar med Jussi

Gå till Arkiv för att lyssna på de insattas favoritinspelningar med Jussi


Det tidigare Jussi
 
Björlingmuseet

Jussi Björling Museet

 

Jussi Björlingmuseet stänger

Museet stängdes officiellt den 1 januari 2021 och är nu ytrymt. Vi hoppas att det senare kommer att ersättas med ett museum på annan plats. 


Jussitips

Länk till Aktuellt om Jussi