Månadens Jussi oktober 2021

Jussis tidiga primadonnor

Under de nästan nio år Jussi Björling var engagerad vid Stockholmsoperan, kom han att sjunga betydande roller mot en lång rad kvinnliga sångerskor.  En del av dem är mer eller mindre bortglömda idag, efter åttio till nittio år, medan andra lever kvar i åtminstone vissa kalenderbitares medvetande. Det första året – eller två – fick den ännu tonårige Jussi göra flera småroller.


Kungliga operan 1931

 

Debuten skedde den 21 juli 1930 i Manon Lescaut, där han fick förtroendet att agera en lykttändare. Men redan en månad senare, den 20 augusti, gjorde han sin ”riktiga” debut som Don Ottavio i Mozarts Don Giovanni, eller Don Juan, som förföraren hette på svenska på den tiden. Hans motspelerska i rollen som Donna Anna hette Käthe Bernstein-Sundström. I Svensk biografisk handbok (1963), finns hon omnämnd som mor till Kurt-Olof Sundström, teaterchef i Göteborg, och i en senare upplaga omnämns hon som sångpedagog. Bland hennes elever märks Berit Lindholm, Ileana Peterson och Bo Lundborg, som alla tre hade betydande karriärer på Stockholmsoperan, och Berit Lindholm hade som bekant en lysande internationell karriär. Käthe Bernsteins karriär på Stockholmsoperan varade bara i fem år och omfattade bland annat, förutom Donna Anna, Senta i Den flygande holländaren (därav två gånger mot Jussi Björling), Leonora i Fidelio, Elisabeth i Tannhäuser, Elsa i Lohengrin, och Brynnhilde i både Sigfrid och Ragnarök.

Nästa ”debut” var som Arnold i Rossinis Wilhelm Tell, ett av de mest krävande partierna i den italienska operalitteraturen. Mathilde gjordes av Astrid Ohlson. Hon var född 1904, debuterade i slutet av 1920-talet och sjöng fram till 1952 i 43 olika produktioner. Tillsammans med Jussi sjöng hon också Rosina i Barberaren i Sevilla, Gilda i Rigoletto och Lady Harriet i Martha. De stod på scenen tillsammans också i Trollflöjten, men där var hon Nattens drottning, som inte hade mycket gemensamt med Jussis Tamino.


Ruth Althén
En annan arbetsmyra på Kungliga Teatern var Ruth Althén (1890 – 1985). Hon debuterade redan 1914 i titelrollen i Aïda och hann medverka i 46 produktioner. Bland annat gjorde hon titelrollen i Turandot vid den svenska premiären 1927, där hennes Calaf var Einar Beyron.  Mot Jussi sjöng hon ett par gånger Donna Anna i Don Juan. Hon var 1918 – 1941 gift med tonsättaren Ragnar Althén, vars ”Land du välsignade” stod på Jussi Björlings repertoar, och kan ses som en inofficiell nationalsång.

 

Jussi sjöng inte mindre än fyra Wagnerroller: Walther von der Vogelweide i Tannhäuser, Erik i Den flygande holländaren, En sjöman i Tristan och Isolde och Froh i Rhenguldet. Ingen av dem är någon huvudroll, men Erik är ändå trolovad med hjältinnan Senta. Den 29 september 1931 sjöng Jussi rollen för första gången, och Senta sjöngs då av Inez Wassner-Flory (1896 – 1965). Hon sjöng ett relativt fåtal roller på Stockholmsoperan, men framträdde ändå i flera föreställningar där också Jussi medverkade: tre Donna Elvira i Don Juan och tio i den lilla rollen som en polovtsisk flicka i Furst Igor.


Nanny Larsén-Todsen
I den andra av sina fyra föreställningar av Den flygande holländaren fick Jussi förmånen att sjunga rollen mot en riktig legend: Nanny Larsén-Todsen. Hon var född 1884 i Hagby i Kalmar län och hade danskt påbrå på fädernesidan. Hon studerade för Oskar Lejdström och Carl August Söderman vid Stockholms konservatorium, och gjorde debut på Stockholmsoperan 1906 som Agathe i Friskytten. Hon var fast engagerad där 1907 – 1925 och blev hovsångerska sistnämnda år. Hon räknas som en av världens främsta högdramatiska sopraner, framför allt i Wagnerfacket, och framträdde på alla de stora scenerna i Europa samt vid Metropolitanoperan i New York. I Bayreuth sjöng hon 1927 – 1931 och var mycket uppskattad av familjen Wagner. Som Isolde och Brünnhilde var hon oöverträffad; det finns inspelningar ur både Tristan, Walkyrian, Siegfried och Ragnarök och dessutom Sentas ballad ur Holländaren.


Ruth Nordström
Den 16 januari 1932 satte Operan upp fransmannen Raoul Laparras operett Den fagra Fregona, som blev en publiksuccé och spelades 22 gånger. Det unga kärleksparet spelades av Ruth Nordström och Jussi Björling, som båda hyllades av pressen (läs mera i Månadens Jussi februari 2020). Om Ruth Nordström har jag tyvärr inte lyckats hitta mycket. Hon var emellertid en trogen Thalias tjänarinna under hela 1920-talet och en bra bit in på 30-talet. 38 produktioner medverkade hon i, och många av rollerna var biroller, men hon lät också höra sig som Margaretha i Faust, Olympia i Hoffmanns äventyr (och båda rollerna kräver sin kvinna), Venus i Orfeus i Underjorden, Julia i Romeo och Julia, Galathea i Franz von Suppés Den sköna Galathea och Musetta i Bohème.


Helga Görlin i titelrollen i Mignon 1927
En av de riktigt stora under många år var Helga Görlin, född i Eda i Värmland 1900 och död i Stockholm 1993. Hon studerade i Stockholm för Gillis Bratt, och även i Berlin och Paris. Hon debuterade på Stockholmsoperan 1926 som Mélisande vid den svenska premiären av Debussys Pelléas et Mélisande, och blev fast anställd året därpå. Under hela 30- och 40-talen var hon flitigt anlitad i framför allt fransk och italiensk repertoar, tills hon drog sig tillbaka, efter 1330 föreställningar i 67 produktioner! Hennes sista framträdande var som gäst i Madama Butterfly den 31 januari 1954 med Einar Andersson som Pinkerton och Sixten Ehrling som dirigent.

Klicka här för att lyssna på Helga Görlin och Jussi i finalen av Fanal år 1934 (se nedan) 

Klicka här för att lyssna på Helga Görlin i Arnljot, Act II: "O vore var maska, jag knyter"

Tillsammans med Jussi stod hon många gånger på Stockholmsoperans scen, allra första gången måndagen den 11 augusti, då Jussi gjorde sitt tredje framträdande där. Operan var Manon Lescaut, och Helga Görlin sjöng titelrollen mot Einar Beyron, medan Jussi sjöng sina 16 takter som lykttändaren. Det skulle bli en hel del småroller för Jussi här Helga stod i förgrunden, men vid Jussis verkliga debut, i Don Juan, var de mera jämspelta, även om de inte sjöng direkt mot varandra. Helga sjöng Zerlina. Första gången de verkligen var ett kärlekspar var den 8 oktober 1932 i Ambroise Thomas’ Mignon, då Jussi var hennes Wilhelm Meister.


Helga Görlin och Jussi i Kärleksdrycken år 1932
En månad senare sjöng de tillsammans i Kärleksdrycken, och sedan var ruljangsen i gång. I Atterbergs Fanal (premiär 27 januari 1934) var de till exempel också kärleksparet.  Jag återkommer med en fylligare artikel om Helga Görlin (och Jussi) i Jussi Björlingsällskapets Tidning senare i höst.

Dagen före Luciaafton 1932 fick han en moatjé, som han ett decennium senare skulle återknyta bekantskapen med på Metropolitan. Hon hette Stella Andreva och var en

 

brittisk-svensk sopran, född 1909, som gjorde sin Stockholmsdebut denna decemberafton som Gilda i Rigoletto. Det blev åtskilliga ytterligare möten mellan de två. Barberaren i Sevilla, Romeo och Julia, Bohème (där hon sjöng Musetta, medan Hjördis Schymberg var Mimì), Enleveringen ur seraljen (där hon sjöng Konstanze, medan Hjördis Schymberg var Blonde) och La traviata i februari 1935.


Stella Andreva och Jussi i Romeo och Julia 1933

 

Sedan lämnade hon Sverige och anslöt sig till Thomas Beechams brittiska operaföretag. Därifrån seglade hon vidare till New York, där hon skulle ha gjort sin Metropolitandebut den 28 december som Gilda mot Lawrence Tibbetts Rigoletto men tvingades avstå på grund av indisposition. Debuten skedde i stället vid en lördagsmatiné den 14 januari 1937, då hon sjöng Olympia i Hoffmanns äventyr och Lawrence Tibbett gjorde alla fyra skurkrollerna. New York Herald Tribunes recensent var besviken på det mesta i föreställningen – utom Stella Andreva, som han höjde till skyarna. Hon gjorde en del småroller, som Skogsfågeln i Siegfried och Herdepojken i Tannhäuser, innan hon fick ta sig an Musetta i Bohème och Philine i Mignon. I Hans och Greta gjorde hon Daggmannen, som den hette på svenska (Dew Fairy på engelska) i april 1937. Sedan försvann hon från spelplanerna, för att återvända den 2 december 1940. Då sjöng hon pagen Oscar mot Jussi Björlings Riccardo i premiären på Maskeradbalen, liksom i fyra följande föreställningar. Spåkvinnan Ulrica sjöngs för övrigt av Kerstin Thorborg, så Stockholmsoperan var väl representerad. Efter det gjorde hon ett antal mindre roller, allra sista gångerna Papagena i Trollflöjten i mars 1942, och därmed var hennes Met-karriär slut.

Klicka här för att lyssna på Stella Andreva ur Maskeradbalen 1940

När Jussi i januari 1933 fick göra Lenski i Eugen Onegin, hade han som motspelerska i rollen som Olga mezzosopranen Brita Ewert. Hon var född 1902, och förunnades, liksom flera av hennes sångarkollegor, ett långt liv. Hon dog i april 1998 vid en ålder av 95 år. Brita Ewert debuterade på Operan 1930 som Ortrud i Lohengrin, och sjöng ett flertal Wagnerroller, men hon var också Azucena i Trubaduren, Amneris i Aïda, Eboli i Don Carlos och Carmen. Totalt medverkade hon i 1247 föreställningar i 75 produktioner, och avslutade karriären den 17 december 1952, som Grevinnan Palmatica Nowalska i Tiggarstudenten, där Simon sjöngs av Per Grundén. Med Jussi sjöng hon bland annat titelrollen i Bizets Djamileh, där Jussi var hennes älskare Harun, den gick totalt sex föreställningar, och Amneris i Aïda, en roll som hon gjorde 28 gånger mellan 1932 och 1947. Åtta gånger sammanstrålade hon i den rollen med Jussi, bland annat den 13 oktober 1936, då föreställningen dirigerades av Bruno Walter.

En annan legendar är Brita Hertzberg, som också tillhör de allra flitigaste. 70 olika produktioner hann hon medverka i och 1270 gånger stod hon på Kungliga Teaterns scen. Tidigt fick hon också scenvana. Hon föddes 1901 i Norrköping, och uppträdde flera år som talskådespelare på Arbis i hemstaden. 1924 gjorde hon debut i Stockholm som Mignon och Mimì i Bohème, men hon spände över ett brett register och sjöng både Gluck och Gian Carlo Menotti. 1935 sjöng hon titelrollen i Katerina Ismailova av Dmitrij Sjostakovitj vid den svenska premiären, och hon medverkade också vid urpremiären av Hilding Rosenbergs Lycksalighetens ö 1948.


Brita Hertzberg och Jussi bakom scenen efter en konsert

 

Allra mest känd blev hon nog som Wagnersångare, inte minst som Isolde. Den rollen sjöng hon mellan 1933 och 1953 inte mindre än 27 gånger, de allra flesta gångerna mot sin make Einar Beyron. Hon gästspelade i de nordiska länderna samt i Prag, Budapest, Bologna och Barcelona. 1954 pensionerade hon sig men tog definitivt avsked 1956 med två föreställningar av Aïda, där hon i rollen som Amneris sjöng mot Birgit Nilsson. Kersti i Ture Rangströms Kronbruden gjorde hon 24 gånger, första gången i november 1927, sista gången i januari 1949. De första elva föreställningarna var Oscar Ralf hennes Mats, men efter 1932 tackade han för sig, med ålderns rätt, och 6 april 1933 tog den då 22-årige Jussi Björling över. Tre föreställningar blev det för hans del, och Ralf hängde fortfarande med, fast nu som Kyrkvaktaren. När Kronbruden återkom efter ett uppehåll på sex år 1940, var Jussi utflugen, och då fick Brita Hertzberg maken Einar Beyron som moatjé 1940-talet ut. Båda var då hovsångare vordna. Jussis övriga roller med Brita Hertzberg var inte så många. De sjöng tillsammans i Don Juan vid två utlandsgästspel, till Oslo 1934 och till Riga 1935. Det var för övrigt Britas enda Donna Annor. Till detta kom två operettproduktioner. 1935 gjorde de Läderlappen tillsammans, och 1938 sjöng de i Zigenarbaronen.

Klicka här för att lyssna på Brita Herzberg i "Ett barn är fött på denna dag, Nu så kommer julen"

Fortsättning följer i januarinumret.

Göran Forsling

Klicka här för kronologisk lista för Månadens Jussi t o m januari 2019

Ny hemsida för Jussi Björling-sällskapet

Vi vill önska dig hjärtligt välkommen till Jussi Björlingsällskapets nya hemsida: www.jussibjorlingsallskapet.se Här ges du goda möjligheter att förkovra dig i sångaren Jussi Björlings liv och gärning. Den gamla hemsidan: www.jussibjorlingsallskapet.com, som du läser nu, kommer att kvarstå som ett omfattande arkiv och kommer att kunna besökas som vanligt, medan den nya hemsidan är tänkt att vara en mer uppdaterad plats för aktuell information från och med augusti 2023. 


Jussi Björlingsällskapet

Stiftat den 7 januari 1989 har till uppgift att främja intresset för och kunskapen om Jussi Björling, hans sångkonst, liv och karriär.

Mer om Sällskapet


Bli medlem i Sällskapet

HÄR kan du snabbt bli medlem i Jussi Björlingsällskapet. Du får vår tidning, nyhetsbrev och inbjudan till evenemang och sammankomster. Årsavgiften är 275 kr för 2023 om du väljer att få våra nyhetsbrev med e-post.

 

Mer om medlemskapet


Jussi-statistik

Klicka här för att komma till förteckningar över Jussis inspelningar

 

Klicka här för att komma till förteckningar över Jussis framträdanden


 

Välkomna till de amerikanska och brittiska Jussi Björling-sällskapen

Klicka på resp. flagga.

 

 

 


Våra favoritinspelningar med Jussi

Gå till Arkiv för att lyssna på de insattas favoritinspelningar med Jussi


Det tidigare Jussi
 
Björlingmuseet

Jussi Björling Museet

 

Jussi Björlingmuseet stänger

Museet stängdes officiellt den 1 januari 2021 och är nu ytrymt. Vi hoppas att det senare kommer att ersättas med ett museum på annan plats. 


Jussitips

Länk till Aktuellt om Jussi