Månadens Jussi oktober 2021
Jussis tidiga primadonnor
Under de nästan nio år Jussi Björling var engagerad vid Stockholmsoperan, kom han att sjunga betydande roller mot en lång rad kvinnliga sångerskor. En del av dem är mer eller mindre bortglömda idag, efter åttio till nittio år, medan andra lever kvar i åtminstone vissa kalenderbitares medvetande. Det första året – eller två – fick den ännu tonårige Jussi göra flera småroller.
Kungliga operan 1931
Debuten skedde den 21 juli 1930 i Manon Lescaut, där han fick förtroendet att agera en lykttändare. Men redan en månad senare, den 20 augusti, gjorde han sin ”riktiga” debut som Don Ottavio i Mozarts Don Giovanni, eller Don Juan, som förföraren hette på svenska på den tiden. Hans motspelerska i rollen som Donna Anna hette Käthe Bernstein-Sundström. I Svensk biografisk handbok (1963), finns hon omnämnd som mor till Kurt-Olof Sundström, teaterchef i Göteborg, och i en senare upplaga omnämns hon som sångpedagog. Bland hennes elever märks Berit Lindholm, Ileana Peterson och Bo Lundborg, som alla tre hade betydande karriärer på Stockholmsoperan, och Berit Lindholm hade som bekant en lysande internationell karriär. Käthe Bernsteins karriär på Stockholmsoperan varade bara i fem år och omfattade bland annat, förutom Donna Anna, Senta i Den flygande holländaren (därav två gånger mot Jussi Björling), Leonora i Fidelio, Elisabeth i Tannhäuser, Elsa i Lohengrin, och Brynnhilde i både Sigfrid och Ragnarök.
Nästa ”debut” var som Arnold i Rossinis Wilhelm Tell, ett av de mest krävande partierna i den italienska operalitteraturen. Mathilde gjordes av Astrid Ohlson. Hon var född 1904, debuterade i slutet av 1920-talet och sjöng fram till 1952 i 43 olika produktioner. Tillsammans med Jussi sjöng hon också Rosina i Barberaren i Sevilla, Gilda i Rigoletto och Lady Harriet i Martha. De stod på scenen tillsammans också i Trollflöjten, men där var hon Nattens drottning, som inte hade mycket gemensamt med Jussis Tamino.
Ruth Althén
Jussi sjöng inte mindre än fyra Wagnerroller: Walther von der Vogelweide i Tannhäuser, Erik i Den flygande holländaren, En sjöman i Tristan och Isolde och Froh i Rhenguldet. Ingen av dem är någon huvudroll, men Erik är ändå trolovad med hjältinnan Senta. Den 29 september 1931 sjöng Jussi rollen för första gången, och Senta sjöngs då av Inez Wassner-Flory (1896 – 1965). Hon sjöng ett relativt fåtal roller på Stockholmsoperan, men framträdde ändå i flera föreställningar där också Jussi medverkade: tre Donna Elvira i Don Juan och tio i den lilla rollen som en polovtsisk flicka i Furst Igor.
Nanny Larsén-Todsen
Ruth Nordström
Helga Görlin i titelrollen i Mignon 1927
Klicka här för att lyssna på Helga Görlin och Jussi i finalen av Fanal år 1934 (se nedan)
Klicka här för att lyssna på Helga Görlin i Arnljot, Act II: "O vore var maska, jag knyter"
Tillsammans med Jussi stod hon många gånger på Stockholmsoperans scen, allra första gången måndagen den 11 augusti, då Jussi gjorde sitt tredje framträdande där. Operan var Manon Lescaut, och Helga Görlin sjöng titelrollen mot Einar Beyron, medan Jussi sjöng sina 16 takter som lykttändaren. Det skulle bli en hel del småroller för Jussi här Helga stod i förgrunden, men vid Jussis verkliga debut, i Don Juan, var de mera jämspelta, även om de inte sjöng direkt mot varandra. Helga sjöng Zerlina. Första gången de verkligen var ett kärlekspar var den 8 oktober 1932 i Ambroise Thomas’ Mignon, då Jussi var hennes Wilhelm Meister.
Helga Görlin och Jussi i Kärleksdrycken år 1932
Dagen före Luciaafton 1932 fick han en moatjé, som han ett decennium senare skulle återknyta bekantskapen med på Metropolitan. Hon hette Stella Andreva och var en
brittisk-svensk sopran, född 1909, som gjorde sin Stockholmsdebut denna decemberafton som Gilda i Rigoletto. Det blev åtskilliga ytterligare möten mellan de två. Barberaren i Sevilla, Romeo och Julia, Bohème (där hon sjöng Musetta, medan Hjördis Schymberg var Mimì), Enleveringen ur seraljen (där hon sjöng Konstanze, medan Hjördis Schymberg var Blonde) och La traviata i februari 1935.
Stella Andreva och Jussi i Romeo och Julia 1933
Sedan lämnade hon Sverige och anslöt sig till Thomas Beechams brittiska operaföretag. Därifrån seglade hon vidare till New York, där hon skulle ha gjort sin Metropolitandebut den 28 december som Gilda mot Lawrence Tibbetts Rigoletto men tvingades avstå på grund av indisposition. Debuten skedde i stället vid en lördagsmatiné den 14 januari 1937, då hon sjöng Olympia i Hoffmanns äventyr och Lawrence Tibbett gjorde alla fyra skurkrollerna. New York Herald Tribunes recensent var besviken på det mesta i föreställningen – utom Stella Andreva, som han höjde till skyarna. Hon gjorde en del småroller, som Skogsfågeln i Siegfried och Herdepojken i Tannhäuser, innan hon fick ta sig an Musetta i Bohème och Philine i Mignon. I Hans och Greta gjorde hon Daggmannen, som den hette på svenska (Dew Fairy på engelska) i april 1937. Sedan försvann hon från spelplanerna, för att återvända den 2 december 1940. Då sjöng hon pagen Oscar mot Jussi Björlings Riccardo i premiären på Maskeradbalen, liksom i fyra följande föreställningar. Spåkvinnan Ulrica sjöngs för övrigt av Kerstin Thorborg, så Stockholmsoperan var väl representerad. Efter det gjorde hon ett antal mindre roller, allra sista gångerna Papagena i Trollflöjten i mars 1942, och därmed var hennes Met-karriär slut.
Klicka här för att lyssna på Stella Andreva ur Maskeradbalen 1940
När Jussi i januari 1933 fick göra Lenski i Eugen Onegin, hade han som motspelerska i rollen som Olga mezzosopranen Brita Ewert. Hon var född 1902, och förunnades, liksom flera av hennes sångarkollegor, ett långt liv. Hon dog i april 1998 vid en ålder av 95 år. Brita Ewert debuterade på Operan 1930 som Ortrud i Lohengrin, och sjöng ett flertal Wagnerroller, men hon var också Azucena i Trubaduren, Amneris i Aïda, Eboli i Don Carlos och Carmen. Totalt medverkade hon i 1247 föreställningar i 75 produktioner, och avslutade karriären den 17 december 1952, som Grevinnan Palmatica Nowalska i Tiggarstudenten, där Simon sjöngs av Per Grundén. Med Jussi sjöng hon bland annat titelrollen i Bizets Djamileh, där Jussi var hennes älskare Harun, den gick totalt sex föreställningar, och Amneris i Aïda, en roll som hon gjorde 28 gånger mellan 1932 och 1947. Åtta gånger sammanstrålade hon i den rollen med Jussi, bland annat den 13 oktober 1936, då föreställningen dirigerades av Bruno Walter.
En annan legendar är Brita Hertzberg, som också tillhör de allra flitigaste. 70 olika produktioner hann hon medverka i och 1270 gånger stod hon på Kungliga Teaterns scen. Tidigt fick hon också scenvana. Hon föddes 1901 i Norrköping, och uppträdde flera år som talskådespelare på Arbis i hemstaden. 1924 gjorde hon debut i Stockholm som Mignon och Mimì i Bohème, men hon spände över ett brett register och sjöng både Gluck och Gian Carlo Menotti. 1935 sjöng hon titelrollen i Katerina Ismailova av Dmitrij Sjostakovitj vid den svenska premiären, och hon medverkade också vid urpremiären av Hilding Rosenbergs Lycksalighetens ö 1948.
Brita Hertzberg och Jussi bakom scenen efter en konsert
Allra mest känd blev hon nog som Wagnersångare, inte minst som Isolde. Den rollen sjöng hon mellan 1933 och 1953 inte mindre än 27 gånger, de allra flesta gångerna mot sin make Einar Beyron. Hon gästspelade i de nordiska länderna samt i Prag, Budapest, Bologna och Barcelona. 1954 pensionerade hon sig men tog definitivt avsked 1956 med två föreställningar av Aïda, där hon i rollen som Amneris sjöng mot Birgit Nilsson. Kersti i Ture Rangströms Kronbruden gjorde hon 24 gånger, första gången i november 1927, sista gången i januari 1949. De första elva föreställningarna var Oscar Ralf hennes Mats, men efter 1932 tackade han för sig, med ålderns rätt, och 6 april 1933 tog den då 22-årige Jussi Björling över. Tre föreställningar blev det för hans del, och Ralf hängde fortfarande med, fast nu som Kyrkvaktaren. När Kronbruden återkom efter ett uppehåll på sex år 1940, var Jussi utflugen, och då fick Brita Hertzberg maken Einar Beyron som moatjé 1940-talet ut. Båda var då hovsångare vordna. Jussis övriga roller med Brita Hertzberg var inte så många. De sjöng tillsammans i Don Juan vid två utlandsgästspel, till Oslo 1934 och till Riga 1935. Det var för övrigt Britas enda Donna Annor. Till detta kom två operettproduktioner. 1935 gjorde de Läderlappen tillsammans, och 1938 sjöng de i Zigenarbaronen.
Klicka här för att lyssna på Brita Herzberg i "Ett barn är fött på denna dag, Nu så kommer julen"
Fortsättning följer i januarinumret.
Göran Forsling
Klicka här för kronologisk lista för Månadens Jussi t o m januari 2019
