Månadens Jussi

Jussi i Afrikanskan på Stockholmsoperan oktober 1938

Jussi får instruktioner av regissören Harry Stangenberg

Rollen som Vasco da Gama i operan L’Africaine (Afrikanskan) var den sista roll Jussi lärde in på svenska och den sista nya under hans fasta kontrakt i Stockholm där han under nio säsonger studerade in och sjöng 52 roller.

I oktober 1938 gjorde Jussi sex föreställningar av Afrikanskan och premiären ägde rum den 4 oktober.

Klicka på affischen så förstoras den och sedan ytterligare en gång så får du maximal förstoring.

Operan L’Africaine (Afrikanskan) är komponerad av den tyske tonsättaren Giacomo Meyerbeer (1791-1864) och blev hans sista opera. Han påbörjade den 1837 och arbetade på den nästan till sin död, men den uruppfördes postumt i Paris först 1865.

Med utgångspunkt från den tidigare tyska romantiska operan samt italienska och franska traditioner kom Meyerbeer med sina stilistiskt kosmopolitiska verk till franska texter att bli den kanske mest representativa företrädaren för de praktskådespel med ofta sensationella yttre attribut (masscener, körer och baletter), som går under det sammanfattande namnet grand opéra.

Fram till 1800-talets slut var han genrens mest firade och beundrade tonsättare i Europa. Hans vokalt synnerligen krävande verk uppnådde en enastående popularitet med ett stort antal uppföranden världen över för att kring första världskriget relativt snabbt förlora sin repertoarställning och efter 1945 praktiskt taget helt försvinna.

De operor som Meyerbeer hade mest framgång med var Robert af Normandie 1831, Hugenotterna 1836, Profeten 1849 och den sista Afrikanskan 1865. Samtliga dessa operor uruppfördes i Paris och uppfördes också i Stockholm. Hugenotterna och Afrikanskan betraktas om Meyerbeers främsta verk.

I Stockholm uppfördes operan för första gången 1867 som Afrikanskan och gavs 143 gånger under perioden 1867-1888 och var under senare delen av 1800-talet enormt framgångsrik på världens operascener, men idag är den sällan uppförd. Den mest kända arian i operan är den så kallade Paradisarian "Pays merveilleux ... O, paradis", som har spelats in av ett flertal ledande tenorer.

Bilden till vänster visar originalpartituret från premiären i Paris 1865.

Klicka på nedanstående bild så förstoras den och sedan ytterligare en gång så får du maximal förstoring.

Tecknad scenografi från Afrikanskans fem akter vid premiären i Paris 1865

Afrikanskan utspelar sig i Lissabon och på Östafrikas kust vid 1400-talets slut. Huvudfigurerna är Vasco da Gama, portugisisk upptäcktsresande (tenor) Inez', storamiralens dotter och Vascos älskade (sopran) och Sélika, afrikansk drottning (sopran)

Sista gången Afrikanskan gavs på Gustaf III:s gamla operascen i Stockholm var 1888. Senare revs operahuset och det nya och nuvarande invigdes 1898. Det skulle således dröja 50 år innan den åter sattes upp på Stockholmsoperan nämligen 1938 och då med Jussi i rollen som Vasco da Gama, Hjördis Schymberg som Inez och Inez Köhler i rollen som Sélika. För övrigt medverkade bl.a. Leon Björker, Carl Richter, Folke Jonsson och Sigurd Björling. Jussis kamrat Gösta Kjellertz hade en liten roll som matros. Regi: Harry Stangenberg

Dirigent var Kurt Bendix (1904-1992) som dirigerade många operaföreställningar med Jussi på Stockholmsoperan. En av de mest berömda är den kompletta inspelningen av Rigoletto från 5 januari 1957 som finns på skivmärket Bluebell ABCD 044 utgiven 1992.

Kurt Bendix föddes i Berlin 1904 och kom 1931 till Sverige och anställdes som kormästare och kapellmästare på Stockholmsoperan. 1942—68 var han musikalisk ledare för Operaskolan samt 1945—57 för Stockholms kammarorkester och utnämdes till hovkapellmästare 1968.

Någon komplett inspelning av Afrikanskan med Jussi finns inte. De enda förställningar som Jussi medverkade i var de som gavs på Stockholmsoperan 4-17 oktober 1938 och då gjordes ingen inspelning.

En enda aria ur operan har spelats in med Jussi och det är den kända ”Paradisarian” Pays merveilleux... Ô paradis (franska titeln) Mi batte il cor….O paradiso (italienska titeln) som i stort sett är det enda stycket ur operan som fortfarande framförs. Jussi spelade in arian för första gången den 4 september 1937 i Stockholm drygt ett år innan han gjorde debuten i rollen som Vasco da Gama på Stockholmsoperan den 4 oktober 1938. Jussi skulle spela in arian ytterligare sex gånger och den sista inspelningen gjordes på Skansen den 25 maj 1952.

Längst ner på sidan kan du lyssna på två inspelningar med Jussi.

Jussi fick bra recensioner.

Sångarna fick i stort bra recensioner, speciellt Jussi. Här några utdrag ur recensionerna.

-Den unge begåvade sångaren Jussi Björlings ståtligt klingande Vasco da Gama och hans visa i fjärde akten applåderades intensivt.

-Jussi hade mycket glans över sin röst.

-Vascos ”paradisaria”, känd tack vare grammofoninsjungningar–rätt typiskt för resten. Herr Björling var mycket italiensk. Sitt parti sjöng han emellertid som en hel karl-andra aktens delvis utsökta aria föredrogs exempelvis briljant. Hans namne Jussi, hjältetenoren sjöng Vascos parti med den äran. Paradisarian sjöngs med en glans som ställer alla grammofoninsjungningar i skuggan–utom Carusos.

-De vokala artisterna hade överlag en lyckad kväll, Jussi Björling glänste framför allt vokalt, dramatiskt hade han inte särskilt mycket att göra av den blekt tecknade Vasco da Gama.

Själva uppsättningen fick blandad kritik från sågning till beröm:

-Kostat på uppsättningen, dekorationer, kostymer, belysningseffekter och exotiska danser. Kompositionen ojämn från oändligt vacker originell musik men mycket som klingar ganska tomt och banalt.

-Salongen var fullsatt gav mycket frikostiga applåder både till artiserna och de sceniska bilderna.

-Operans senaste reprispremiär av i går är rätt genant för svenskt musikliv. Det banalaste och ytligaste verket från den seriösa musikdramatikens djupaste förfallsperiod Meyerbeerhegemonin har befunnits lämplig för nutida publik. ”Afrikanskan” borde ha fått fortsätta sin halvsekellånga sömn i arkivet. Kontentan av denna granskning blir att Afrikanskan egentligen inte är värd besväret med en nyinstudering.

-Kungen och prinsarna Carl och Eugen jämte ”Hovfruntimbret” bevistade föreställningen.